De flesta av oss har någon gång blivit meddelade att en kreditupplysning tagits ut på oss. Ibland har man informerats om detta innan och vet exakt vad det gäller och varför förfrågan gjorts men andra gånger kan det var svårare att spåra var denna kreditupplysning kommer ifrån.

Oftast brukar en kreditupplysning inte påverka ens personliga kreditvärdighet speciellt mycket, självklart förutsatt att man inte har obetalda skulder, kreditanmärkningar, inkassokrav eller liknande. Skulle det dock vara så att alltför många kreditupplysningar tas ut under på kort tid så kan det i vissa fall ha en negativ inverkan. En kreditupplysning finns synlig i systemet under 12 månader. För varje sådan som tas så sänker UC, det vill säga Upplysningscentralen, ens kreditbetyg. Det gör i sin tur att långivare kan uppfatta dig som en riskfylld låntagare och neka dig ett lån eller en kredit hos dem.

I vissa fall beviljas man ändå lån men många kreditupplysningarna kan ändå få följder i form av försämrade lånevillkor. Det kan till exempel röra sig om högre räntor eller större amorteringskrav.

Varför tas en kreditupplysning?

En kreditupplysning tas i allmänhet ut när två parter skall ingå någon form av ekonomisk avtal med varandra. Den part som lånar ut pengar eller ger en kredit vill då försäkra sig om att låntagaren faktiskt har en reell möjlighet att betala tillbaka dessa pengar inom den utsatta tidsperioden. Det är helt enkelt ett sätt att bedöma riskerna som man tar genom att låna ut pengar- kommer man att få tillbaka dem eller inte?

Det kallas att man tittar på låntagarens “betalningsvilja”, men de faktorer som egentligen bedöms är den ekonomiska historiken, befintliga lån och krediter, om man har skulder eller fordringar hos kronofogden, vilken inkomst man har samt vilka tillgångar man står som ägare för.

Banker behöver kreditupplysningar

Banker eller andra långivare är skyldiga att göra en noggrann bedömning av kreditvärdigheten hos den privatperson, verksamhet eller företag som de ämnar låna ut pengar till. Detta sker i enlighet med konsumentkreditlagen.

Det är också lag på att den som är föremål för en kreditupplysning måste informeras om detta. Ofta innebär det att man får ett meddelande där det förklaras att en kreditupplysning gjorts och vem som har begärt denna. På så sätt kan den person som upplysningen tagits på kontrollera att uppgifterna stämmer och att allt är korrekt.

Kontrollerande organ

För att få ta en kreditupplysning måste man ha så kallat “legitimt behov”. Detta innebär att naturligtvis att man måste ha ett rimligt skäl att begära ut den nämnda informationen.  Det organ som kontrollerar att allt går rätt till är Datainspektionen. Denna organisation grundades 1973 och har som uppgift att se till att personuppgifter behandlas med den försiktighet som krävs och att inkasso- och kreditupplysningstjänster hanteras på ett korrekt sätt. Det är också Datainspektionen som beviljar tillstånd för olika företag att bedriva kreditupplysningsverksamhet.